När lagen spelade mot varandra i våras på Emirates Stadium, blev resultat 3-1 till Arsenal. En match där Norwich ledde tills det var fem minuter kvar av fulltid + stopptid, då Arsenal gjorde tre snabba mål på åtta minuter. Denna gång blev det dock lättare för Londonlaget.
I den tionde matchminuten kom det första målet, vilket gjordes av Wilshere. Målet var dock inget vanligt mål. Det var ett sagolikt, ofattbart, och framförallt ett magiskt sådant. Först och främst gick det så snabbt att det verkade som ingen av försvararna i Norwich förstod vad som hade hänt. Tiden försvann, men för några spelare hade den stannat. De som låg bakom detta mästerverk bestod av en gudalik treenighet, och då pratar jag inte om Fadern, Sonen och den Heliga Anden, utan Santi Cazorla, Wilshere och Giroud. På mindre än fem sekunder, spelade de sju kvicka och läckra passningar till varandra, som liknade trollformeln "Hokus pokus filiokus", och som avslutades med att Wilshere rullade bollen förbi Norwich-målvakten Ruddy och hans ofattbara ansiktsuttryck.
Det andra målet i matchen kom en kvart in i andra halvlek, där Arsenal fick ett kontringsläge vilket de fullbordade. Spelaren som gjorde målet var geniet Özil som satte dit förvånansvärt med pannan, efter ett bra inlägg från Giroud. Vanligtvis brukar det vara ombyta roller när det gäller att nicka in bollarna, men denna gång gick det lika bra. Efter detta mål, kändes det på ett sätt som att Arsenal hade satt spiken i kistan, men det motbevisades tio minuter senare då Norwich kvittade genom mittfältaren Howson. Målet var ganska chockande för Arsenal-spelarna då motståndarlaget hade inte haft någon speciell farlig målchans efter andra halvlek, men mål var mål och matchen hade vaknat till liv igen.
I den 83:e minuten kunde dock Wenger och hans manskap, samt Arsenal-supportrarna, slappna av lite då den formstarke och numera kliniska målskytten Ramsey gjorde mål ännu en gång. Detta mål kan dock ha varit det bästa utav hans nio mål totalt för säsongen. Efter att ha först lurat ner två Norwich-spelare till marken, lurade han även en till spelare innan bollen rasslade målvaktsnätet. Självförtroendet hos walesaren kan liknas med hela Arsenal.
Fem minuter senare var det dags igen, både i målprotokollet och för Özil. Utanför straffområdet skickade inhopparen Rosicky in ett underbart inlägg vilket togs emot av Ramsey, som skarvade till Özil och som placerade enkelt in bollen i mål. Glädjen och lättnaden var total!
Mr. Wenger måste nog vara väldigt stolt över att ha kunnat gjort ett sådant världsklass-köp, och för varje match betalar Özil tillbaka Arsenal genom att göra assist, och mål - även på huvudet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar